För precis ett år sedan gjorde du din sista resa utomlands. Det var under allhelgonahelgen och det var vi – Arne och Ulrika -som fick glädjen att ta emot dig och Pelle i vårt tillfälliga hem i Holland. Vi minns hur du kom emot oss med lite långsamma steg men med ett stort leende på läpparna. Vilka roliga och glada dagar som sedan följde tillsammans med dig och Pelle och med vännerna i Kulturklubben! Det blev utflykter och promenader ute vid havet, museibesök i Rotterdam och Haag, långa frukostar med nära samtal och trevliga middagar. Vi märkte att du ibland blev trött men förundrades över att du orkade hänga med. Din lycka över denna resa förde du över till oss alla. Vi hade så kul! Inte minst minns vi sista kvällen med gänget då du satt med oss i soffan och bara njöt, och vi lekte lekar och skrattade mycket .
En vecka senare var du borta. Så ofattbart snabbt det gick. Tack för all vänskap, kärlek, omtanke och glädje du gav oss Lena!
Arne och Ulrika
Vår födelsedagshelg har precis passerat, du en dag före och jag en dag efter. När jag och Fredde var i Australien lyckades vi till och med fylla år på samma dag, att det var några tidszoner emellan oss räknas inte. Vi skiljer något i ålder och du har gärna agerat extra mamma åt mig, men det har aldrig spelat någon större roll då du även har varit en fantastisk vän för mig. Första gången vi var och hälsade på er i Washington lyckades jag släpa med dig till Forever 21. Jag är lite osäker på hur jag lyckades övertala dig att titta på kläder kanske hade du tröttnat på grabbarnas sportbutiker? Vi kom såklart hem med på tok för mycket och kanske aningens för gulliga hårspännen för din smak, men jag såg att du trots det hade kvar dem i kallhäll. När jag tänker tillbaks på allt vi har delat tankar, skratt, sorg, glädje, timmar på resande fot tillsammans så känner jag verkligen hur mycket du saknas mig. Din fina personlighet är något jag alltid kommer bära med mig med glädje men också med en stor saknad.
Therese
